Belenas hem på nätet

VÄLKOMMEN TILL BELENAS HEM PÅ NÄTET!

30/1 Uppdatering i all hast, med bilder från Kiruna. HÄR hittar du dem> Och med dem lite beskrivande text från förra veckans tvådagarssväng norrut.

Annars vet jag inte om jag har så mycket att säga. Dagarna rullar på och i morgon byter vi januari mot februari. På jobbet är det mesta sig likt. Så ock hemma. Just nu är Bengt i Karlstad, for i går eftermiddag och kommer hem på torsdag. Själv håller jag mig i kommunen med bara en kort sväng precis över gränsen på fredag, då ska jag till Sunderbyn med Nadja för att träffa diabetesdoktor Yonas och -sköterskan Anki för att utvärdera förra veckan. Då fick Nadja nämligen låna en CGM, en sensor med nål in i kroppen som mäter blodsockret konstant var 5:e minut dygnet runt och skickar över värdena trådlöst till en mätare. Vilken fantastisk grej, att hela tiden veta hur sockret ligger och det utan att behöva sticka sönder fingertopparna, om värdet går uppåt eller neråt och dessutom ha larm som piper om sockret blir för lågt eller för högt. Nu vill hon ha en sån. Synd bara att de är så dyra och att de bara verkar skrivas ut till riktigt små barn som inte känner av sina känningar själva. Suck. Vill ha... Jag också. Det blir en sån trygghet att hela tiden veta.

Jo just ja, jag har börjat gympa nu efter jul. Inte alls som nåt nyårslöfte, har bara kännt för att komma igång lite själv också. Båda tjejerna har gått på träningspass de två senaste åren och nu var det min tur att ta mig i kragen... Hittills har jag hunnit träna en eller två gånger varje vecka, jag har börjat med de lättaste passen men tänkte jobba mig sakta uppåt till de tyngre. Bara axeln håller, den är min svaga punkt. Och just nu är den inte alls bra. :-( Sen har jag även fortsatt simma en gång i veckan och promenerar fortfarande ganska mycket också. I dag var jag ute med tjejer och hundar fast det var -20 grader. Nadja frös och ville inte gå så länge så hon vände hem med Enzo men jag och Rebecka och Nova traskade på i en timme. Tiden går så fort när man går där och surrar. Och det enda jag var lite kall om var överarmarna, min gamla jacka börjar bli tunn och sliten.

Så, nu har jag i alla fall uppdaterat så ni vet att jag lever! :-) Ha det så gott och så hörs vi. Gärna nu direkt och på en gång. Skriv i gästboken alltså! Kram och hej! //L

11/1 Hej hej allihopa! Läget? Här är det mesta sig likt, även om just den här dagen har varit lite speciell. Istället för att åka på jobbet direkt på morgonen plockade jag upp Rebecka och var med henne till Sunderbyn där hon skulle ultraljudsundersöka gallan som ett steg i utredningen av det onda i magen. Redan 7.50 kom hon in och strax efter åtta var vi på väg hemåt igen. Inga konstigheter syntes heller, men det var väl ganska väntat. Allt tyder på magkatarr eller möjligen magsår. Nu mår magen riktigt bra, efter att hon har ätit Omeprazol i ett par veckor igen.

Efter jag släppt av henne igen for jag hem och satte mig vid datorn och jobbade fram till lunch då jag tog en paus för att simma. Det var några veckor sen sist och det märks... Hela hösten har jag varit flitig på att simma, det har inte blivit av riktigt varje vecka men i det närmaste. Men nu innan jul och kring helgerna blev det ingenting av vilket har gjort att jag återigen har mer ont i axeln, eller skulderbladet egentligen. Så nu måste jag skärpa mig. Kom igen bara! Och nu efteråt känns det skönt.

Hann med lite annat också, ringde till Nadjas diabetessköterska för att höra när hon skulle få påbörja sin kontinuerliga blodsockermätning. Det var planerat till före jul, men blev försenat eftersom avdelningen köpt in en helt ny utrustning för detta. I en vecka ska hon ha en grej på sig som dygnet runt håller koll på blodsockret, och när jag ringde fick vi direkt en tid till nästa måndag. Ska bli spännande att se om man får hjälp, speciellt skulle det vara bra att komma på hur vi ska få nattvärdena att bli stabila. Nu hoppar det lite hur som helst. Trots lika stora insulindoser vaknar hon ena morgonen med bra värden, medan nästa är hon hög som ett hus... Skitjobbigt! Speciellt som ett högt morgonvärde kan sabba en hel dag, det blir svårt att få till bra värden, hur man än kämpar, om det har börjat dåligt på morgonen.

Sen under eftermiddagen har jag suttit och jobbat vidare igen fram till middag och så lite till även efteråt. Middagen var väldigt snabblagad i dag, gjorde soppa på resterna av måndagens blodkorv och kött så det var bara att värma upp den och klicka i klimp. Nu ska jag skjutsa Nadja och Jonte till barngymnastiken och sen själv gå på styrelsemöte i Trädgårdssällskapet. Tjing tjing! //L

PS, bilderna från jul och från mammas födelsedag har fått egna sidor. Du hittar dem under Foton / Speciella tillfällen.

Armbandet med mina presentberlocker: en nalle av Kalle, not av Rebecka, hjärta av Bengt, kameleont av Nadja och radio av Ulla.

Julen är bortstädad och nu kör vi med ljusa glada färger igen. (Fast rött ÄR min favorit!)

Mycket färger och blandade stilar är jätteinne i år, läste jag i helgen. Vilken tur! ;-)

Färg även i hallen: orange och gult passar bra mot de gröna väggarna! :-)

2/1 2012. Ett år har dragit förbi och ett nytt har tagit dess plats. 2012, 2012, 2012, måste träna lite så det sitter i huvudet och i fingrarna.... :-)

Länge sen jag skrev sist, så jag ska försöka sammanfatta vad som hänt sen dess, den 11 december, måste bara konferera min 5-årsdagbok först. Dagen efter var vi i alla fall och grattade Nicke på 22-årsdagen och senare samma vecka tillbringade jag två dagar på Cape East i Haparanda där vi hade avdelningsdagar med jobbet. Vi käkade ett gudomligt gott julbord där, ja all mat var fantastiskt god, rekommenderas varmt när man vill äta riktigt gott. Vad värre var så fanns det inte minsta lilla tid satt till bad, trots att vi befann oss på stället för världens största bastu. Hur dumt är inte det?

På fredag samma vecka var vi istället på Relaxen här hemma på Nordpoolen, jag och tjejerna. Aufguss, det är också en höjdare som jag hoppas alla får uppleva. Sen var det så dags för julförberedelser och klappköp, det gick riktigt smidigt i år och vi slapp till exempel helt att åka in till Luleå och trängas med en massa folk utan vi hittade allt här i Boden. Riktigt skönt. Ett julbord till hann jag förresten med under veckan före jul, nu var det på universitetet i Luleå. I samma veva kom David hit och tillbringade faktiskt över en vecka här hos oss, mysigt mysigt! Vi fick också trevligt besök från Umeå dagarna före jul då Ismo, Monica och Robbin kom förbi på väg norrut. Sånt gillas väldigt mycket!

Själva julen tillbringade vi som vanligt här hemma hos oss med "ungar" som kom och for, Robert och Anncha var med oss under förmiddagen och käkade gröt- och skinkmacka-lunch och senare slöt Joakim och Linda upp, de hade båda jobbat natten till julafton och Linda fortsatte även med natten efter. En jätteöverraskning fick vi i paket från alla kidsen, de hade varit och fotograferat sig och vi fick tre inramade förstoringar: en på Bengts grabbar, en på mina ungar och en på allihopa inklusive två sambor. Snacka om att vi var överraskade, speciellt eftersom David också var med på bilderna och han hade ju som sagt kommit hit till Boden bara några dagar före jul. Det visade sig att de hade varit och fotat sig på tisdagen, när jag var på julfest och Bengt på ishallen, dagen efter David kom. Och redan på torsdagen var bilderna färdiga.

Men lika mysigt som vi hade det på julafton blev det otrevligt på juldagen. Nadja vaknade med ett illamående förutan dess like och fortsatte vara sjuk hela långa dagen. Hon hade högt blodsocker, mådde pyton och spydde en massa gånger under dagen. Och vi mätte ketoner flera flera gånger, ALLT stämde med ketoacidos förutom det viktigaste faktumet, det fanns inga ketoner i blodet. Inte på hela dagen. Än i dag vet vi inte vad det egentligen var, Nadja är säker på att det var diabetesrelaterat medan jag misstänker att det var en släng av helt vanlig magsjuka. Mysko. Inte förrän framåt midnatt gav det med sig, så då vågade jag inte låta henne sova ensam längst upp i huset utan sov med henne fram till klockan två då jag kollade ett sista blodsocker.

Som om det inte hade räckt så kom Rebecka hit på juldagens eftermiddag och klippte håret på David, vilket ledde till ett ryggskott och sängläge i tre hela dagar. Stackaren hade vansinnigt ont och kunde förståss inte klara sig själv utan fick inkvarteras på en madrass på golvet hos oss och vi fick sköta om både henne och Nova. Första vardagen fick vi tag i en massör som hade en ledig tid samma kväll, och efter det vände det. Ja inte direkt morgonen efter, då hade hon värstingont, men redan samma dag började det släppa och på torsdagen kunde vi åka till Rantajärvi som planerat.

Det var full bil, jag och Bengt, Nadja, Rebecka, Joakim plus Enzo och Nova och en massa massa grejer: presenter, fyra formar med saffranspannkaka till festen och diverse annat smått och gott. Knökafullt minst sagt! Det blev en väldigt trevlig sväng, Samma kväll for Joakim hem till Boden igen för att hinna fira nyår med sina kompisar och vi andra vände hemåt efter lunch på nyårsafton. Och vi hann faktiskt både handla och laga god mat till middag, först en råraka med creme fraiche, rödlök och stenbitsrom och sen entrecote med potatisgratäng. Och som vanligt fick vi skippa efterrätten, den orkade vi helt enkelt inte med... Efter maten for Nicke iväg på andra äventyr precis som Nadja och Jonte, bara Rebecka blev kvar med oss och hundarna. Hundarna som förresten klarade av nyårssmällarna hur bra som helst. I början av kvällen var Enzo lite misstänksam och "voffade" till en gång för varje smäll som hördes, men senare blev han mer och mer "blasé" och vid midnatt låg båda två och sov och reagerade inte ett enda dugg.

Ja nu börjar vi komma till slutet av dessa drygt två veckor. I dag var det jobb igen för mig medan Bengt och Nadja fortsatte vara lediga. Och det gick hur bra som helst, jag kom i sägn i hyggligt bra tid i går kväll och hade inga problem med att ta mig upp i morse. Men nog tusan hade det varit skönare att fortätta vara ledig! Ok, that´s all for now, folks! Ha det gott och sköt om er allihopa! //Lena